23 september 2014

Lätt att halka dit, eller?

Efter de senaste veckornas intensiva letande och till slut inhandlande av alla möjliga prylar som har gjort städningen helt zero waste och gjort diskning, matförvaring och -tillagning helt plastfria (äntligen!) fick jag lite panik. Det nya paret skor gjorde inte saken bättre, hur giftfria, bekväma och snygga de än är. Vad höll jag på med?

När jag tänkte på hur mycket tid och pengar jag lagt ned på att hitta alla de här sakerna, för att inte tala om när jag fick hem de kopiösa mängderna packmaterial (tack och lov inga plastkuddar, peanuts eller bubbelplast), blev jag lite mörkrädd. Speciellt träkaveln låg där i sin krympplast med gigantisk klisterlapp på och hånlog i smyg.

Här har jag i princip inte shoppat något alls sen februari och så helt plötsligt drunknar jag i kartonger, papper och tejp från diverse onlinebeställningar igen..?!



Nej, andas. Det är inte samma sak. Jag behöver de här sakerna. Ingenting har inhandlats för att fylla ett inbillat behov och alltihop är mycket bra högkvalitativa saker som kommer hålla i en evighet. Jag har tvål och komposterbara tandborstar för resten av året, och plastfri matförvaring för resten av livet, som dessutom är utmärkt som frukost- och severingsskålar och gör att jag så småningom äntligen kan testa diverse inläggningar. Dessutom har jag kompletterat med ett fåtal köksredskap som gör att det helt plötsligt inte finns några gränser för vad jag kan laga.

Jag undrar ibland om det var så smart att inhandla allt på en gång, men när jag nu hade bestämt mig varför fortsätta vänta, liksom. Det hade dessutom varit som att kasta pengar i sjön om jag hade köpt färre saker åt gången och därmed behövt betala frakt. Jag tar min extrema reaktion på själva shoppingen som ett gott tecken. Om jag enbart hade blivit glad över de större summorna som lämnade kontot och ersattes av högvis med packpapper hade det ju betytt att jag inte har lärt mig ett skit de senaste månaderna.

Huvudsaken är att jag inte låter det gå överstyr och helt plötsligt börjar handla igen bara för att någonting är fint eller jag hittar på att jag behöver det. Nu är jag liksom färdig. Inga större investeringar behövs längre, och jag kan inte förutse att jag kommer behöva köpa någonting alls under de kommande månaderna. Inte ens tvål.

Låt rensningarna fortsätta och köpstopp it is! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar